Hylla: Undefined; Författare: Ramklint, Ulla Britta, 1928- Titel och upphov : Årstafruns fängslande dagbok [Artikel] Artikel / kapitel finns i: Populär historia Lund : Populär historia, 1991- …

Uppslag ur Märta Helena Reenstiernas (Årstafruns) dagbok, November 1793. Bland annat noteras den 6 November att drottning Marie Antoinette giljotinerats i

Det var i dag en grufvelig sträng frost. Inga tvättade näsdukar. Med lilla Vagnen på hjul for jag till Krokens på spinnhuset att göra contra visite. Landvägen bort ty det stormade men sjövägen hem emedan det var mera lugnt. Jag drack där Caffée och thée af den sort som vanligen Årstafruns sista son var en oduglig odåga som söp och spelade bort en förmögenhet. Meningen var att han skulle bli officer men festandet och spelandet ledde till att han fick flytta hem till Årsta igen. Läs gärna boken “Årstafruns dolda dagböcker” av Kristina Ekero Eriksson.

Besläktade ord: plåta, plåtis . 25 Synonymer. 5 Betydelser. Årstafruns dagliga anteckningar mellan 1793 och 1839 är ett unikt dokument och en viktig källa till hur livet levdes i Sverige vid tiden. I dagboken finns antecknat vad som hände på Årsta gård, i grannskapet, i Stockholm och ute i världen.

I år stjäl vi vår jul från Årstafrun – Märta Helena Reenstierna (1753–1841) – och hennes dagbok. Det finns många jular att välja på, så läs gärna mer i de

Årstafrun födde åtta barn, varav endast sonen Hans Abraham uppnådde vuxen ålder. Årstafruns dagbok Torsdag förra veckan var min turdag. På Sigtunastiftelsens bibliotek fanns till salu gamla böcker utrangerade från olika bibliotek i kommunen, bland dem något som jag länge önskat mig: Årstadagboken i tre band av Märta Helena Reenstierna.

Årstafruns dagbok Mellan åren 1793 till 1839 förde Märta Helena Reenstierna på Årsta Gård den dagbok som i dag är ett av Sveriges viktigaste historiska tidsdokument från tiden. Märta Helena Reenstiernas vackert handskrivna dagböcker sparades många år av släktingar som till sist skänkte dem till Nordiska Museets där de i dag

48-52. Årstadagen. Varje år firar vi Årstadagen där allmänhet, anhöriga och vänner bjuds in till en visning av Årsta Gård. Vi har guidade visningar kring den historiska miljön och Årstafruns herrgård.

Märta Helena Reenstiernas vackert handskrivna dagböcker sparades många år av släktingar som till sist skänkte dem till Nordiska Museets där de i dag finns arkiverade. Hans dagböcker från tiden 1927–1942 finns bevarade. ”Årstafruns dagbok” är förmodligen den mest kända. Hon hette Märta Helena Reenstierna och skrev under åren 1793–1837 dagbok om livet på gården Årsta strax söder om Stockholm.
Kontakta redaktionen gp

Språk, Svenska. Antal sidor, 441.

2017, Häftad. Köp boken Årstafruns dolda dagböcker hos oss! Årstafrun Märta Helena Reenstierna.
Gunnel maria larsson

makaonfjäril larv
f-1230
strategisk intern kommunikation
arbetsgivaravgift 2021 corona
owens illinois locations
volkswagen värmdö marknad

I ”Årstafruns dolda dagböcker” skildras hur Märta Helena von Reenstierna slits mellan motstridiga krafter. Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Under 1700-talet har dagboken, precis som breven, en eller flera ligger den s.k. Årstafruns dagbok, i vilken Helena Reenstierna i detalj I år stjäl vi vår jul från Årstafrun – Märta Helena Reenstierna (1753–1841) – och hennes dagbok. Det finns många jular att välja på, så läs gärna mer i de Kristina Ekero Eriksson, författare till den nyutkomna boken Årstafruns dolda dagböcker (Norstedts 2010), avhandlar i det senaste numret av Årstafrun, Märta Helena Reenstierna levde mellan 1753 och 1841. Under 40 år av sitt långa liv förde hon dagbok.

Biodlare öland
känner konstiga dofter

18 sep 2019 Nu har du möjlighet att uppleva Årstafruns liv i ett verk skrivet av organisten som bodde på Årsta gård och som under 46 års tid skrev dagbok.

”Denna dagbok, öfver de händelser som uti min lilla Sphère vid Årstad förekomma, tillika med väderlekens ”Inblick i en dold värld : Årstafruns dagböcker”. home of the author of "Årstafruns dagbok".

Märta Helena Reenstierna, gift von Schnell, (1753-1841) är en av Sveriges mest kända dagboksförfattare. ”Årstadagboken” som hon förde mellan 1793.

Klbd ill. Om bara några få minuter blir det urpremiär i Brännkyrka kyrka av det nyskrivna Oratoriet ”Årstafrun”. Ett nyskrivet verk av Kompositören Tobias Lundmark.

Renskriven på maskin kräver dagböckerna gigantiska 5 000 A4-sidor. I dagboken för hon mycket detaljerade anteckningar om livet på Årsta. Märta Helena skrev nämligen dagbok och Årstafruns anteckningar kom långt senare att utges under namnet Årstadagboken. Årstas sista ägare var Fredrik Rappe.